Våren är här

och vi...

 

   

Tre Tanter

 ber att få önska alla våra

rara följare en riktigt

Glad Påsk!   

ANITA LINDBLOM

Tack för alla värmande kommentarer i förra inlägget, vi är helt överväldigade av Er respons och det värmer oss mycket att ni vill besöka vår nostalgiblogg!

Nu står det Tant Gredelin på schemat, det är alltså min tur att ta er med på en nostalgitripp! Det som väckte min inspiration till det här inlägget var en intervju med Anita Lindblom som jag hörde på radio. Jag blev så fascinerad av hennes röst, kunde först inte höra om det var en man eller kvinna som pratade. Intervjun gjordes på grund av att hennes och Bosse Högbergs liv planeras att bli en film.

Det jag minns mest av henne från min barndom var hennes giftermål 1966 med boxaren Bosse Högberg som hon avgudade.

Det stormiga förhållandet mellan Bosse Högber och Anita Lindblom och parets affärer skapade enorma rubriker i kvällspressen. Högbergs boxningskarrär kraschade  i en härva av svartsjuka och kriminalitet. Anitas flytt till Frankrike, problemen med den och skilsmässan från Bosse ledde till att även hennes karriär stannade av. De var gifta mellan 1966-1970.

Som sångerska minns jag mest Sånt är livet med Sven Waldorffs orkester, det blev en grammfonhistorisk succè. Låten blev framröstad i en omröstning bland radiolyssnare som den största schlagerlåten genom tiderna. Alla tanter i min närhet sjöng glatt med när låten hördes på radion. Mellan 1962-1975 hade Anita 27 låtar på Svensktoppen.

Här nämner Tant Gredelin några som hon kommer ihåg från sin barndom och ungdom:

1. Minns du den sången?

2. Kring de små husen vid gränderna i hamnen.

3. Balladen om Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind.

Säkert kommer Ni ihåg många fler som kanske är förknippat med något särskilt minne?

Anita Lindblom var en artist med många strängar på sin lyra. Hon medverkade också i revysammanhang och spelade bland annat hos Hagge Geigert  i Uddevalla och hos Kar de Mumma på Folkan

Anita Linblom var omgärdad av mytbildning och skandaler. Efter skilsmässan gick hennes liv som följetong i skvallerpressen. 

Till Sverige återkom hon på -70 talet och spelade in filmen Rännstensungar och gjorde stor krogshow på Hamburger Börs i Stockholm. Levde en tid tillsammans med skådespelaren och regissören Gunnar Hellström.

På 80-talet drog hon sig undan rampljuset hon kände sig förföljd av skriverierna om hennes skatteskulder, sammanbrott och romanser. Hon är sedan länge bosatt en en bit norr om Cannes och har inte bott i Sverige på många år.

Fågeln har tystnat som hon säger i dokumentären "Sånt är livet" hon bor numera i Frankrike med sin katt. Vissa paralleller kan dras med Birgitte Bardot som också lever för sina katter.

Vad Tant Gredelin tänker mest på efter radioprogrammet är att hon aldrig tycks ha glömt sin boxare

Ack den kärleken, den kärleken!

Hälsar Tant Gredelin

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

 Det är tant Brun som hälsar på sista veckan innan jul, antar att julstressen smygit sig på varken man vill eller inte. Nu har man uppnått den åldern där man inte har några småbarn som ska ha julklappar utan här köps det väldigt få och det är skönt, blir ett stressmoment mindre. Men det kommer väl bli annorlunda när barnbarnen anländer.

 Vi tanter skriver ju om våra minnen och alla tanterna är ju födda på 50-talet. Kom att tänka på mina jular som barn. Kommer så väl ihåg när mamma väckte mig tidigt på morgonen, tände en liten lampa och slog på radion. Radiokalendern ville man ju inte missa och när jag sökte efter info kring julkalendern så fann jag alla min kalendrar från 50- och 60-talet och tänk att jag nästan kom ihåg alla. Dessa två är från början av 60-talet. År 1960 började man dessutom sända kalendern även som tv. Då var man överlycklig för man var ju inte bortskämd med barnprogram, en kanal var ju utbudet. Tala om skillnad när det gäller utbudet för dagens barn.

 Denna man lyssnade vi på varje jul. Tror vi hade den som stenkaka, känns som man är väldigt antik alltså :) och fortfarande så får han sjunga in julen i min familj. Blir ingen jul utan Bing Crosbys skönsång.

 1959 var det premiär för Kalle och hans vänner och man var salig, tänk att få se tecknat på TV. Kalle Anka kom ju annars i brevlådan en gång i veckan:) Fortfarande är det kl 15 som gäller. Då är hela familjen samlad framför tv:n för att roas av Kalle m fl.

Vi tre tanter har varsin egen blogg där vi alla är väldigt aktiva. Därför är det svårt att hinna med och svara på alla era goa kommentarer. För att spara tid har vi valt att svara direkt på era kommentarer. Det gör vi här på vårt kommentarsfält. Om ni inte hör ifrån oss så beror det på att vi valt göra på detta sättet i fortsättningen, vi vill så gärna fortsätta med vår blogg.
Nu hoppas vi att alla får en fröjdefull jul med släkt, vänner och god mat. Det verkar ju som om hela Sverige får en vit jul:)

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR HÄLSAR VI TILL ALLA SOM BESÖKER OSS. TACK FÖR ALLA HÄRLIGA KOMMENTARER OCH ALL RESPONS SOM VI FÅR. 
Vid pennan, tant Brun 

Inför Advent och Jul.

Här kommer ett nytt inlägg från Tre Tanter i

stundande adventstider.

 

 

Nu kommer vi tanter att ha bråda dagar en lång tid framöver.

 

 

Här skall förberedas inför årets höjdpunkter

 

Advent och Jul

 

Ljusstöpningen är redan igång....

 

 

 

Här skall tvättas och bykas.

Gardiner och juldukar måste vara rena och nystrukna.

 

 

Hoppsan !

 

 

 

Här skall bakas.

 

 

 

 

Saffransbröd och goda pepparkakor är ett måste.

 

 

 

 

 

Julskinkan skall saltas

 

 

 

och lutfisken skall lutas.

 

 

 

Ja, sen återstår pyssel med julegotter och till sist

 

stora julstädningen.

 

 

Oj oj oj.....Hur skall man hinna?

Det är bäst att man börjar redan idag, så det blir någon tid över till julklappsinköpen och oj oj oj...

maken måste ut i skogen och se ut en fin gran.

 

Nu suckar man lite och tänker.....

 

Så där kunde det ha varit, för så var det förr.

 

Nu för tiden, tar vi Tanter det betydligt mycket lugnare.

Vi njuter av den vackra Advent och tar det som det kommer.

 

Det blir ju jul ändå.

 

Det kan vi vara säkra på!

 

Vi hoppas att Ni också tar det med ro.

 

 

 

Vi ses snart igen!

 

Vid pennan....Tant Grön.

 

 

 

(Bilderna i inlägget är lånade från nätet.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 



ATT LEVA I NUET...

Hej alla fina trevliga därute. Tack för alla fina kommentarer vi får. Vi blir så glada alla tre tanter.
Ja, nu är det höst på allvar och mörkret kommer tidigt om kvällarna.

Här i Tant Gredelins stad fylls affärsfönstren av julstjärnor och annat julpynt. Personligen har jag så svårt för det. Var tog längtan efter julen vägen. Allt ska tas ut i förskott och det hinner bara bli höst så ska vi längta efter jul.

Tiden rullar på så fort ändå och jag vill helst vara här och nu. Tids nog hinner vi adventspynta och sätta upp julstjärnor.

Om jag minns rätt så var det julskyltning helgen före julafton när jag var barn . Fönstren täcktes av papper och alla vi barn var så nyfikna att få se hur skyltningen skulle se ut.

Så blev det julskyltning och man gick i andakt genom byn och tittade på den fina skyltningen som pappershandlaren, järnaffären och manufakturaffären gjort. Ja, det fanns kanske några fler affärer men de har jag glömt. Lotter såldes och barnen fick godis av tomten.

Tant Gredelin sticker ut hakan lite här och kanske låter som en bakåtsträvare, men att aldrig leva i nuet skapar stress och orealistiska förväntningar. Jag menar att gå och planera jul när man knappt städat undan sommaren. Jag vägrar att påverkas av reklamen ett tag till:)

Tack för mig...det här är det som ligger Tant Gredelin närmast hjärtat idag.

Vad tycker ni? Ris eller ros spelar ingen roll:)

LIVSLÅNG KÄRLEK

 Nu är det tant Bruns tur att fatta pennan/tangenbordet :)
Tänker idag skriva om en livslång kärlek. Första gången jag mötte den var jag blott 13 år och det var på ungdomsgården i kvarteret där jag växte upp. 

 Vilken tur jag haft som fick växa upp under 60-talet då alla popband bubblade upp, både svenska som utländska. Tala om att man lyssnade på musik, dygnet runt tror jag. Man fick vara med när ett helt nytt sound slog igenom :) 
1966 vann Slam Creepers Sveriges Radios Popbandstävling.

Varje fredag och lördag var det band som uppträdde på fritidsgården och det var där jag fick träffa Slam Creepers för första gången. Tror året var 1968.
Bandet bestod utav 4 medlemmar. Sångaren var så söt och jag tyckte han sjöng som en gud med lite hes soulröst och dessutom spelade han hammondorgel. Jag var förlorad, blev störtkär i en ung pojk ifrån Vansbro. 

 Och den kärleken har kvarstått. Har följt Björn genom åren i hans karriär både som sångare, revyartist och skådespelare och måste konstatera att han har ett brett register på sin lyra :)

 Här skulle jag kunna fortsätta och rabbla upp vad han uträttat genom dessa år men tror nog att denna folkkära artist är välkänd hos de flesta utav oss.
Men visst är han en raring än idag fast han passerat 60 :)

Det var allt från mig idag, ha en fortsatt fin vecka hälsar tant Brun

 

 

Hej igen!

 

 

Här tittar Tant Grön in med ett nytt litet inlägg.

 

 

Det hände sig som så....

 att härom dagen blev min lilla bil i behov av nytt drivmedel.

Alltså, jag behövde tanka.

Mätaren hade redan passerat strecket

och en liten lampa lyste ilsket rött.

 

 

Alltså svängde jag in på bensinmacken och parkerade vid pumpen som det står 95 oktan på.

 

 

När jag står där och tankar, vandrar mina tankar tillbaka till min barndom och jag börjar minnas samtidigt som jag jämför....

 

 

Här står jag vid en bensinpump. Bredvid pumpen står en pelare med en liten skåra där jag får sticka in ett plastkort,

slå en kod och sedan tanka.

Fullt....

Stoppa in plastkortet igen, tryck fram ett kvitto och sedan... klart!

 

Tack så mycket!

 

Som på ett löpande band.

 

 

Annat var det i min barndoms dagar.

 

Där satt man i baksätet i pappas Saab.

(Ja, man satt i baksätet oavsett om man själv tyckte att man var stor nog att få sitta där fram.)

 

Det var dags att fylla bensin sa pappa. Nästan som om det vore en liten ritual.

 

Vi svängde in på macken.

PLING... sa det inne på stationen när man körde över gummislangen som låg tvärs över infarten till macken.

Det var för att biträdet skulle höra att vi var på intågande.

 

 

Esso-mack. Bild lånad på nätet. 

 

Där kom han ut i sin blå uniform med skärmmössan på svaj hälsade och frågade artigt....

Ska det vara full tank?

 

Många gånger tankades det halv tank.,

eller kanske till och med kvarts tank. Förmodligen var det väl strax innan avlöningen och man hade inte så gott om pengar.

 

På den tiden åktes det inte så mycket i onödan heller.

 

Bensinmacksbiträdet fyllde bensin, tvättade rutan och kollade oljan. Upptäcktes det att en glödlampa hade gått sönder, kunde man få den utbytt på momangen.

 

Tala om att det var en annan anda på bensinmackarna på den tiden.

 

 

Jag tittar mig omkring där jag står och tänker att det hade varit trevligt om mackarna hade sett ut så idag.

 

Så roligt det hade varit att få prata bort en stund med en trevlig man/kvinna i blå uniform och skärmmössa,

i stället för att stå där och se på den lilla rutan där hundralapp efter hundralapp äts upp på mitt stackars lilla plastkort.

 

 

Eller vad tycker ni?

 

 

På återseende kära ni!

 

 

Tant Grön.