Idag blir det bara en bild och vad berättar då detta fotografi...
Min far arbetade på stadens gasverk och då skulle det göras reklam för tidens underverk, gasspisen.
Kommer så väl ihåg vår egen. Den var beige med svarta knappar och min mor präntade in hos mig att man inte fick röra dessa för att gasen var farlig att andas in.
Så nog hade man respekt för detta underverk. Ingen fläkt fanns i köket och oftast var det långkok som lagades i detta kök. Kommer så väl ihåg hur imman rann utför köksfönstren. Så gott som alltid stod köksfönstret på glänt när det lagades mat i vårt kök.
Det här är mitt enda modelljobb genom tiderna :)Vilar tryggt i min mors famn. Stickade barnkläder var det som gällde på den tiden ihop med bomullsskjorta. Tygblöjor fick man tvätta för hand och inga vaccinationer fanns när jag var nyfödd. Senare under 50-talet kom både polio och smittkoppsvaccin.
Som barn fick man genomlida alla barnsjukdomar och ingen föräldrapenning fanns att tillgå. Min mor började att jobba igen när jag var 4 månader och då fick man vara hos någon privat dagmamma. Könsrollerna var kristallklara. Det var nog ganska tufft att vara kvinna på den tiden.
Tala om andra levnadsförhållanden.
Men jag känner mig lyckligt lottad att jag fick växa upp under denna tid. Världen andades optimism och en framåtanda rådde.
Ha en fin vecka. Vid pennan, TANT BRUN
Vacker och harmonisk bild. Älskar stickade barnkläder så fint då som nu.
SvaraRaderaKram/ Berit
Och nappflaskor i glas minsann. Helt klart utan giftiga kemikalier och tung. Tycker mycket om bilder från 50 och 60-talet. Din mamma (?) är snygg i håret. Då var verkligen frisyrerna lagda ordentligt :)
SvaraRaderaAnn-Louise
Hahaha! Kunde ha varit min mamma! Precis så såg hon ut i håret när jag var liten:) Vågen i bakgrunden hade vi en likadan! Den var smutsgul och stod framme ofta för min mamma älskade att baka! Men så modern spis hade vi inte för vi hade vedspis. Och två elplattor:)
SvaraRaderaEra inlägg är en riktig feel-good-läsning för mig:)
Kram
Karin
faktum är att mina döttratar, 33 och 31 år, också haft stickade kläder - som min mamma stickade:-) : Gasspis har vi lyckligtvis aldrig haft, tack för ett trevligt inlägg som vanligt!
SvaraRaderaHar inte några bilder från vårt kök när jag var liten tyvärr så det är minnena man får förlita sig på. Men gasspis hade vi inte utan det var vedspis och jag minns inte när vi fick elspis.
SvaraRaderaHa det riktigt fint!
Kram Eva
Vilken fin Bild! Tänk vad fina vi var då, både vuxna och barn. Dessa stickade barnkläder, de var ju så härliga. Och sedemera så fick vi stickade kläder till våra dockor...
SvaraRaderaGasspis är nåt jag har numera, och en vedspis. Blir så nostalgisk när jag tänder gasen och känner doften. Idag vet vi ju att det krävs massor av frisk luft och bra utblås för att man ska må bra i ett kök med gas eller vedspis.
kram elsamarianne
Vilka fina modeller! Gasspisen minns jag inte men stickade tröjor och hemsydda blusar minns jag. Minns speciellt en ljusblå i stel hård bomull som kliade som attan runt kragen.
SvaraRaderaKRAM Helena
Ja nu har jag käst ikapp mig hos er. Så mycket mys och nostalgi ni bjuder på. Så proper din mamma är. Ganska typiskt foto från denna tiden egentligen. Kram Maria
SvaraRaderaSamma frisyr som min mamma har på ett kort!
SvaraRaderaLikadan våg! Och precis lika spis, men vi hade el, kanske för att jag är född i slutet av 50-talet.
Det är jätteroligt med de här gamla bilderna, sa just idag till min mamma att hon måste gå in och kika på er fina blogg.
Kram Anncathrine
Jag kommer ihåg att min mamma inte heller var hemma så länge när jag var liten, och jag hade en dagmamma hemma hos mig, och de var inte alltid så snälla :(
SvaraRaderaMen bilden är ganska typisk :)
Kram
Marie
Gasspis, det är nåt som jag som barn aldrig såg ens tror jag. Jag är uppvuxen på landet och där var det vedspis som gällde. Sen kom elspisen in i huset. Det minns jag så väl. Det var ju ren lyx då.
SvaraRaderaVa vacker hon är där på bilden din mamma.Som en modell i en tidning.
Visst hade även jag stickade barnkläder som liten. Fast min mamma sydde nog det mesta. Men koftor och strumpor var nog hemstickat. Hoppas att sånt kommer tillbaka, för det var ju så fint. Såvida det inte var stickat i ullgarn förstås....sånt som killar och sticks, som Lotta sa :o)
Ha det gott! Kram från Åsa.
Det var en mysig och fin bild.
SvaraRaderaKram Stina
Tänk vilken skillnad på förr och nu: mamma berättade att på 50-talet hade de inte flera ombyten med kläder till sina barn, inte som det är nu när VÅRA barn och barnbarns garderober är knökfulla!
SvaraRaderaMin mamma stickade en hel uppsättning kläder till både min docka "Lena" och till Barbie, det var väl vanligare på den tiden med "nyttigt" handarbete.
Har skrivit det tidigare men gör det igen: det är så himla kul att läsa era inlägg, man blir så nostalgisk!!
Kram♥
Vilket fint foto.
SvaraRaderaOch ni berättar så detaljrikt så jag riktigt lever mig in i er berättelse.
Ha en riktigt fin fortsättning på veckan.
Gunilla
Du är jättesöt, och det syns att du har en mamma som är modern. Så fina käder hon har din mamma på bilden. Och spisen kan jag tänka mig var bra, nu är det ju jätteinne med gasspis.
SvaraRaderaKramar
AnnaMaria
Vad fin du är i din stickade dress. Vet att min gubbe hade stickade hängslebyxor (kortbenta!) och dom stacks så han gjorde inte annat än kliade sig, haha. Själv kan jag inte minnas något stickat, hade nog lite mer sydda kläder tror jag.
SvaraRaderaMin mor var hemma tills jag började skolan, sen blev man ett nyckelbarn. Men inte gjorde det mig någonting, hade ju grannar man kunde besöka om andan föll på.
Jag är också glad att jag växte upp på 50-talet, även om jag är född mitt i och bara var 5 år när det tog slut!
Ha en fin kväll alla tre.
Kram Elzie
Härlig nostalgi. Hade glömt bort sidan då jag inte sparat adressen, så bra att ni kom till mig och lämnade spår. Men nu följer jag er via Bloglovin så jag får uppdatering så fort det kommit något nytt här.
SvaraRaderaHarebra!
Anmaja
Hej! eran blogg är riktigt rolig att läsa ;) ger mer smak! kram kram Jessica
SvaraRaderaVilken nostalgitripp, kommer ihåg vår gasspis i vår lilla tvåa. Ett fint foto på dig och din mor, ha en skön kväll, Violan
SvaraRaderaTack för att "tre tanter finns"...Själv född i början på -50 talet och känner såååå väl igen mig.
SvaraRaderaVar rädd om er!
Kram och vink från mig.
Ja, tänk vad tiderna har förändrats. Både på gott och ont kan jag tycka. Skulle man kunna resa tillbaks i tiden så skulle jag vilja komma tillbaks till 50-talet. Jag vet inte riktigt varför men det verkar ha varit en sån mysig tid, tycker jag. Musiken, kläderna, bilarna. Själv är jag född 1970 så den tiden var ju för länge sedan förbi när jag växte upp. Kram Sonja.
SvaraRaderaSpisen glänser ser jag och min kompis i Göteborg hon har en typ sån i sin lägenhet. Den har nog stått där sen huset byggdes då på -50 talet. Fotots tidsanda är så bekant...ja det var då man föddes.
SvaraRaderaKram
Hej!
SvaraRaderaVilken söt liten modell du var!!!
Kram Anna
När jag var så där liten hade vi också gasspis.....men mamma var glad den dag den byttes ut mot nästa underverk.
SvaraRaderaIdag har gasspisen gjort comeback!
Känner så väl igen mej i allt, förutom att mor stod vid elektrisk spis! Då fanns inte så många val för kvinnan. Men jag minns aldrig att mor beklagade sej! Världen var ju mindre och kanske det var bättre?
SvaraRaderaKram till er tre som gör att man minns.
Eva-Mari
När jag såg bilden kommer jag ihåg min fasters kök på söder, precis så där såg det ut långt in på 70.talet med gasspisen, vågen, kaklet och enda ventilationen var en vipplucka långt uppe efter väggen.
SvaraRaderaSå det är lilla söta du som är med på bilden, kul!
/Cia
Allra första stället vi bodde på när jag var pytt där var det vedspis. Sedan blev det elspis, maten stod i ugnen när man kom hem från skolan.
SvaraRaderaKram Mamma C
Vi bodde i en etta, rum o kök, 3 personer. Elspis och så eldade vi med ved och koks i en panna i källaren. Inget badrum, bara toa, så pappa eldade upp tvättgrytan i källaren varje lördag, så att vi kunde bada i en stor balja.
SvaraRaderaMamma stickade och sydde mycket till mig och när jag hade växt ur det stickade, så repade hon upp det och stickade en större storlek med hjälp av andra garnrester. Hon fick trolla många gånger lilla mamma för att få det att gå ihop.
Ha det gott och kram på er!
Tänk jag kommer inte ihåg vilken slags spis vi hade men i stugan var det vedspis för hela slanten..
SvaraRaderaDet är alldeles för mycket man glömt från den tiden men jag älskar era inlägg om allt som får minnena att komma fram...
Kram Maidi
Är uppvuxen med gasspis och minns fortfarande förmaningstalen - gasspisen var inte att leka med minsann...
SvaraRaderaI det "moderna" hyreshusets tvättstuga fanns en gasvärmd gryta som matades med poletter och i ett annat hus kunde man hyra frysfack. Kylskåpen var små och en egen frys det var bara en dröm... Tänk vad tiderna förändras :)
Vilken jättefin bild!!! Ni är så fina både du och din mamma. Ja faktiskt är t.o.m spisen fin. När jag var liten hade vi med gasspis och min mamma skrämde mej så mycket med den så än i dag när jag kollar nya lägenheter vänder jag direkt om den har gasspis :D Kram Katta
SvaraRaderahej på er rara tanter, Vilken bild och till det ett ljuvligt kåseri... här trivs jag hit kommer jag tillbaka... tack för besöket i mitt pysselpalats. kram från en annan tant... jeanette
SvaraRaderaHej! :o)
SvaraRaderaVad roligt det är att följa er blogg! Jag uppskattar den verkligen. Tack också för fina kommentaren inne hos mej. Jag har sökt efter dessa tavlor som fanns i vår skolmatsal men inte lyckats hitta någon info om dessa. Jag är inte säker, men jag har ett svagt minne av att de såg ut som skolplanscher, med en krok som upphängning på mitten.
Jag kommer inte ihåg att vi haft någon gasspis. Men minns att elspisen hade ganksa lika utseende som den på bilden. Emaljerad i lite gräddvit färg. Minns också det där med imman på fönstren. Särskilt när det lagades pitepalt eller köttsoppa. Hihihi, det var svårt att låta bli att vara där och rita med pekfingret :o) Något som mamma inte gillade värst mycket.
En annan sak jag minns och som fortfarande gör att jag får rysningar ända in i ryggmärgen är hemstickade, så kallade kalasbyxor. Jag hade såna i ull. Fy farao vad dom kliade! Jag hatade verkligen dessa. Dom var ju till för att värma men dom kliade så mycket så jag frös i dem i stället. Nu, kan jag skratta åt dessa minnen. Men som barn upplevde jag dem som förfärliga.
Längtar redan till ert nästa inlägg! Jättekul! Så många minnen får nytt liv igen :o)
TACK och kram för allt som ni delar med er goa "Tanter"
Monika
Jag är också född på 50-talet. På vår gata var alla mammor hemma utom en som yrkesarbetade. Den familjen hade hembiträde och det tyckte vi andra var väldigt spännande.
SvaraRaderaVilken fin bild på er!
Agneta
Som vanligt lika underhållande och tänkvärt att titta in hit. Det är en nostalgisk utflykt varenda gång och så mycket som var lika för oss under 50-talet. Hos oss var det inte heller mor vid spisen så ofta, mina föräldrar jobbade med eget företag båda två och jag fick hänga med så gott det gick, ibland hos någon snäll granne. Jag fattar idag inte hur det fixade sig, men jag upplevde livet som tryggt och lugnt.
SvaraRaderaKramar och ha det gott, Birgitta
Ja, exakt man är tacksam för att man fick växa upp på den tiden!
SvaraRaderaLugn och ro och positivism.
Ja, gasspis måste ha varit lite nervigt, kommer själv ihåg när man hälsade på släkten i Sthlm, för där fanns ju dessa. Vi ha de vedspis.
Ha det!
Carin
Fin bild på mor o dotter! Hemma hade vi elspis, men kommer ihåg den smått exotiska stadskänslan i Faster Veras Malmö-kök, hon hade gasspis.
SvaraRaderaKram Eva
Vill bara säga JÄKLAR vilken fin nostalgiblogg ni skriver! Det är en fröjd att läsa den.
SvaraRaderaElisabeth