torsdag 12 april 2012

Matminnen.

Här tittar så Tant Grön in med ett litet inlägg i vårbrådskan.

Står med fräsande stekpanna och lagar en sen middag, då tankarna vandrar tillbaka i mina matminnen från förr.

Plötsligt dyker bilder och dofter upp av mat som inte längre förekommer på mitt bord.
Mat som serverades i min barndom och som jag hade mycket delade känslor inför.
 Vissa saker riktigt avskydde jag, som t.ex. levergryta och detta, i mitt tycke "monster" som stirrade ut genom glasrutan i ugnen hemma hos farmor.


Ugnstekt gädda. Hel och med otäcka ögon. Hu så hemskt!
Det fanns god tillgång på dessa i den närbelägna ån och farfar fångade alltid ett tiotal i ryschan varje vår.

Nåt som jag däremot älskade, var delikatessen sillbullar med korintsås. Nånting så otroligt gott.
Har ni inte ätit det så sök reda på ett recept och provlaga det nån gång.


I min barndom serverades det alltid någon form av dessert efter maten.
Ibland kunde det vara något så enkelt som lite rabarberkräm med mjölk, eller nyplockade hallon med grädde. Det blev väl det som årstiden hade att erbjuda.
Nåt som jag verkligen älskade var detta..


Risgrynspudding med saftsås. Tänk att det var så länge sedan jag lagade till det att jag tror att jag ska göra det nu till helgen.

Ja, så många minnen av mat dyker upp. Mat som liksom har fallit i glömska.
Jag kommer plötsligt att tänka på stångkorv...Denna grå, i mitt dåtida tycke äckliga (jag vet att man inte får säga så) korv som mamma serverade med kokt potatis och ättika.

Tur att man är vuxen och får bestämma sina maträtter själv nu!

Har du några minnen av din, barndomsmat. Berätta gärna. Det är så roligt att få ta del av andras minnen också.

Så vill jag också passa på att tacka för alla påskhälsningar vi har fått av er snälla och rara läsare.

Vi ska snart titta in hos er alla!

36 kommentarer:

  1. Det godaste jag visste som barn var leverstuvning med ris. Sillbullar med korintsås har jag aldrig ätit. Det borde jag prova, för jag gillar ju all fisk utom bläckfisk. Även din fulgädda som blänger i ugnen. Godaste skolmaten var lappskojs. Fast nog slank pölsa med rödbetor ner även det, men det är inget jag skulle äta idag. Jag minns smaken av fiskleveroljan, hexa-vitamin och tussipect hostmedicin som jag fick som liten, cirka 1970. Och barn-albyl i ljusblå paket som smakade hallon. Hos oss var det ofta rabarberkräm eller nyponsoppa som efterrätt. Tack för att du bloggar dina härliga minnen! Jag antar att du var tonåring på sextiotalet? Jag är så förtjust i modsmodet just nu. Scooterklänningar med a-linje och Mary Quant :-)

    SvaraRadera
  2. Oh, dessa matminnen! Min mamma lagade nog bara sånt som vi i familjen gillade men som du skriver det var alltid efterrätt. Kräm och mjölk var standard. Särskilt den med torkade fruker katrinplommon,åpplen mm. Mums! Det som däremot dyker upp är maten från skolbespisningen när du skriver levergryta och stångkorv. Fattar inte att någon kan äta lever med tanke på vilket organ det är.....och på lördagarna i "bamba" som vi säger i Gbg. Chokladsoppa med skinn på......nej håller med dig. Tur att man nu får bestämma själv igen, dvs en tid när killarna bodde hemma så var det ju inte alltid så. Trevlig helg!

    SvaraRadera
  3. Jag är född i Norrbotten så vi åt kanske lite annorlunda maträtter. Ingen av de du visar och talar om här har jag ätit:) Men jag älskade kokt löja, kokt potatis och gräslökssås! En annan höjdare är halstrad nyfångad sik, gärna över elden direkt vid älvstranden! Tunnbrödsblöta....mmmmm....löksälta, mmmmm....klådda med halstrad saltströmming på!! Det vattnas i munnen:D
    Gillar fisk och kan inte komma på en enda rätt med kött förutom mammas söndagsstek med brunsås. Min bror och jag slogs om kantbitarna på steken:)
    Hur som helst: jätteroligt att läsa inlägget hos er som vanligt!♥
    KRAMAR!

    SvaraRadera
  4. Oj, nu rycker det i nostalgitarmen igen;)
    Blodpalt, stekt sill, abborr-aladåb, kokt strömming, fläskkorv med senapssås...allt detta som jag inte ätit på äldre da'r.
    Bland det värsta jag visste i matväg som barn, det var stekt sill. Nu skulle jag kunna ge min högra arm för samma sak.
    Det slår mig nu att: varför inte?? Jag kan ju laga den till mig själv:))

    Mamma gjorde pajer som hon serverade vaniljsås till, men höjdpunkten var blåbärskaka och klappgröt!!!
    Kram♥

    SvaraRadera
  5. Allt som har med lever att göra avskyr jag, förutom leverpastej då!
    Men någonting vi norrlänningar älskar är..... SURSTRÖMMING, oj vad jag blev sugen på det :)
    Kramen♥

    SvaraRadera
  6. Leverstuvningen i skolan som för all framtid kvävde allt intresse för lever som mat...isch.
    Äppleris! med mjölk! Gott!
    Mormors hemlagade kalvsylta...som en dröm med heminlagda rödbetor.
    Men bäst var inkokta päron med hemgjord (så klart) vaniljsås.
    kram elsamarianne

    SvaraRadera
  7. Jag är uppfödd på gädda så det äter jag inte längre! En dessert som vi ofta hade var brylépudding med karamellsås, det kan jag fortfarande äta.
    Ha det fint!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  8. Äntligen,vad jag väntat på era minnen från förr.Det slår till på en gång med mina minnen.Vihade Grynkorv ofta,men det tyckte jag om.Men det fanns något som hette Kabbeljo, en slags fisk den tyckte jag inte om.Min mamma kokade väldigt god Tisdagssoppa ,med alla grönsaker i.Sen hade vi tant Lotten som skulle bjuda på det till mig,då var det äckliga korngryn i.Att jag tyckte det var äckligt ville man ju inte säga.Man sa inte sådant om mat förr,utan mam åt.
    Tack för Er trevliga blogg och kram från mig

    SvaraRadera
  9. Gädda lagade min mor också på det viset. Den smakade dyigt och väldigt äckligt. Tacka vet jag gubbens filéade gädda, den är nåt helt annat (även om jag föredrar gös, hihi!). Skulle det vara saltsill hemma så fick vi "barn" alltid fiskbullar. Men det gjorde inte så mycket för den i räksås gillade jag. När vi hade rotmos skulle alltid min far ha bitar av kål och potatis istället. Han kunde tugga själv han!!
    Ha det så gott.
    Kram Elzie

    SvaraRadera
  10. Jag har ett minne från när jag var fem-sex år gammal och var med mormor i köket, alldeles innan advent och hon höll på att stoppa julkorv, av smeten som blev över stekte hon något som vi barn kallade för slammerbullar, påminner lite om pannbiff i utseende men inte vad gäller smaken... Min mormor var uppvuxen på en bondgård och hon lagade allt från grunden, än i dag försöker jag få till mina köttbullar som hon gjorde dem, att hon hade socker i smeten vet jag men resten ligger dolt i en gammal receptbok som vi inte hittat ännu!
    Och det där monstret du skriver om, det fanns även i min mormors ugn om våren, hu så läskig!

    Kramar

    SvaraRadera
  11. Oj, oj vad jag tyckte att fiskbullar var hemskt att äta! Kunde inte. Annars har jag gillat allt annat. Gröna ärter var väl inte ngt jag åt om jag slapp... Min mors palt var toppen! Hon hade mjukare palt än min svärmor som hade en hårdare palt....Ja, alla hade eller har sina recept, ungefär som en bulldeg, alla har inte lika goda bullar.
    Vi hade alltid renkött som vi gjorde renskav av. Det var gott!
    Annars kommer jag inte ihåg så mkt dåligt och idag kan jag faktiskt också äta gröna ärter, passar till mkt men är kanske inte så populärt, ja inte vet jag !
    Carin

    SvaraRadera
  12. Nej jag vet inte om den mat du pratar om verkar särskilt lockande :)) Jag älskar palt och har gjort hela mitt liv. Ja och i vuxen ålder surströmming förstås!! ;)

    Ann-Louise

    SvaraRadera
  13. Jag älskade blodpudding/korv när jag var barn. Nu gillar jag det inte alls, konstigt att man kan ändra smak så mycket.

    SvaraRadera
  14. Laxpudding minns jag att vi åt, men tyckte inte om det då. Nu älskar jag laxpudding! Risgrynsvälling med russin var det ibland i slutet av månaden, och det ryser jag åt fortfarande... Jag gillade palt och kroppkakor, och blodkorv! Till dessert kunde det bli konserverad frukt med vispad grädde. Eller mormors mannagrynskaka med saftsås.

    När jag var tonåring var det populärt med konserverade eller egeninkokta päron i ugn, med en platta mintchoklad på. Det var inte min favorit. Häromdagen skulle vi äta det eftersom maken var nostalgisk och ville känna om det var lika gott som han mindes. Det var det tydligen, han lät sig väl smaka. Själv åt jag ett litet päron och var mer än nöjd! Den åsikten hade jag inte ändrat på! Barnbarnen valde också bort denna dessert...

    SvaraRadera
  15. Stekt sill var något som inte föll mig i smaken. Men jag mosade potatisen i såsen bara och slapp sillen. Isterband som man tog ut innehållet från skinnet och gjorde som en redning till detta som man hade till potatisen och denna rätt gillade jag. Min farmor gjorde ofta mannagrynspudding med saftsås till. Ibland fick man fattiga riddare på gammla vetebrödsskivor med sylt till.
    Kram Mamma C

    SvaraRadera
  16. Hej! Tänk risgrynspudding åt jag här om dagen med lingonsylt! Efterrätter förekom nog väldigt mycket förr, min far kunde inte vara utan det skulle jämnt ha något efter maten! Sagosoppa älskade jag när ja va liten, gjorda på sagogryn! Ha en fin helg! Kram Iréne

    SvaraRadera
  17. Håller med beträffande fiskar som ligger och GLOR på en från tallriken. Blääää!!!
    Kram Barbro

    SvaraRadera
  18. Mat minnen är ju både positiva och negativa, minns klappgröt, fisk (av alla slag) och morfars goda bröd (han var bagare), klimp i köttsoppan som såå goda!
    Havregrynsgröt, ärtsoppa och bönor som negativa.
    Annars äter jag det mesta med god aptit ;)
    Önskar en fin helg,
    kram Sussi

    SvaraRadera
  19. Minns med glädje Klappgröten, som var så luftig och fin att den flöt ovanpå mjölken!
    Tisdagssoppan som vi i vår del av Uppland kallade "Grynslinka", är ett matminne jag helst vill glömma...
    Sen har vi "dricksupan" (ölsoppan) som man gjorde på svagricka som reddes och smaksattes med kanel. Den var både god och otäck!
    Någon som ätit det?

    SvaraRadera
  20. Jag älskade plättar som barn och gör fortfarande ,Jag och min mamma bodde hos min mormor och mammas syskon,vi hade som tradition att när någon fyllde år fick den bestämma vad vi skulle äta till middag den dagen,min ena moster som var en läckergom ville alltid ha kyckling och det var ju alla nöjda med,jag ville ju ha det jag tyckte bäst om och det var fiskbullar i räksås,vilket inte uppskattdes av de andra i familjen
    när man blev riktigt godissugen kunde min mormor hårdvispa ett ägg med mycket socker i det gillade jag
    ha det så gott
    maggan

    SvaraRadera
  21. Måste lyfta på min hatt för denna underbara Blogg!
    Matminnen: steken som puttrade nästan hela dagen, efterrätt- en burk frukt+grädde. Inlagd gurka(ättika o vatten)
    Blöta: norrlänskt! Doppade tunnbröd i varm mjölk+en klick smör till.
    Dippa: smält smör med hackad lök i, sedan doppade man potatis i detta...Surströming under HELA året. Ja, inte undra på att man är som man är efter dessa matupplevelser.
    Kram och vink och önskar er alla tre en trevlig helg.

    SvaraRadera
  22. Här hemma äter vi en hel del husmanskost från förr... och barnen har nästan alltid gillat det! Koldolmar... det är nog det enda de inte lyckats lära sig att tycka om!

    Ha en fin helg alla tanterna!
    Kram

    SvaraRadera
  23. Uha den där fisken såg då inte god ut men risgrynspudding med saftsås de e mums.
    Ha de fint/kram

    SvaraRadera
  24. Ugnsstekt gädda kommer jag också ihåg med någon gräddsky. Ingen favorit hos mig heller, men det var ett känsligt ämne. Pappa hade fiskat den och mamma lagat maten:)

    Risgrynspudding och för att inte tala om manngrynspudding vara klara favoriter hos mig. Rullader med plommon och potatis...MUMS. Det brukar jag göra nu för tiden också. Tack för härliga minnen.

    KRAM Helena

    SvaraRadera
  25. Hej! ja här var det matigt i detta inlägget ;=) tillhör ju generation makaroner o pasta ect..men kalops och fläskkarre är väl rätter som alltid går hem ;=) kram på er Jessica

    SvaraRadera
  26. Fiskminnen har jag. Pappa lade ut nät, så vi fick äta mycket lake och massor med abborre. Alla småabborrar rensades och sedan torkades de i ugnen för att ha till fisksoppa under vintern. De förvarades i papperspåsar i överskåpen i köket. Ibland när man blev lite saltsugen kunde man få en liten salt, hård firre att suga på. Jösses vilka matminnen!
    Mannagrynsgröt med riktigt smör i ett hål i mitten, gillade jag skarpt. Söndagssteken med den go´a såsen, köttbullarna, kalopsen och rågsiktskakorna (som även mina klasskamrater gillade när det var nybakt).
    Fiskbilen (Volvo Duett) brukade åka kring bland stugorna och mamma brukade köpa strömming och färsk sill (som var god, men full med ben).
    En brödbil (också en Duett) brukade komma och då fick jag alltid en sådan där bakelse som ser ut som en banan eller en äkta pariservåffla som var riktigt "knäckig" med jättegod smörkräm.
    Vad mamma köpte vet jag inte. Hon bakade ju alltid tyckte jag, så det var kanske bara jag som fick handla.
    Ha en fin vecka!

    SvaraRadera
  27. När man börjar tänka efter så visst finns de där, alla matminnena...
    Jag är uppvuxen hos farmor och farfar och det var riktig husmanskost som gällde och förresten något annat fanns väl inte heller...
    ugnsstekt gädda, inkokt braxen (massor med ben!), stuvad lake - åh så gott! Rotmos med fläsklägg, kalops o.s.v.
    Och så den obligatoriska söndagssteken... med god sås, kokt potatis, grönsaker och svartvinbärsgelé. Men ganska ofta åt vi söndagsmiddag på restaurang när jag var liten... åh så spännande det var och så noga farmor var med att jag skulle uppföra mig fint :)
    Haha... det var tider det!
    Så blev det en ny nostalgitripp - tack för det!

    SvaraRadera
  28. Kommer väl ihåg all mat ni nämner, inget av det tyckte jag om. Kanske därför jag var smal som en pinne när jag var liten, nu är jag ingen liten pinne längre, men så bestämmer man ju själv vad man vill äta också!!!
    Ja, efterätt hade vi också alltid, som ni säger, ofta någon kräm med mjölk, rabarber, krusbär eller kanske hallon. Gott! Nu äter vi inte ofta efterrätt, inte ens alltid på helgerna. Tror inte att det är så många som gör det längre, kanske beror det tidsbrist, på vardagarna, iallafall.


    Önskar en skön vecka till Er alla tre
    Kramar Anncathrine

    SvaraRadera
  29. Mors blomkålsstuvning med stekt falukorv! Som jag älskade denna rätt! Och hur jag än försöker så blir stuvningen inte alls så god som den hon gjorde!

    Ha det gott, tanterna!
    Kram Eva-Mari

    SvaraRadera
  30. Mat...jag tänk så många minnen man har när det gäller sånt. Jag verkligen avskydde allt som det var korngryn i. Som pölsa, isterband och stångkorv. Vi kallade den stånkkorv....äckligare än så kunde det nog inte bli. Klimpen i köttsoppan däremot glömmer jag aldrig. Såå gott! Sillbullar med korintsås lagade min mormor och det var så gott så gott. Fisk ville jag inte alls ha som barn. Jag har oxå minnen av den läskiga gäddan i ugnsformen. Hur den stirrade argt på en...Usch! Numera äter jag gärna fisk. Dock inte om den serveras med huudet och skinnet på.
    Risgryns och mannagrynspudding älskar jag. Så såg jag att någon hade skrivit om chokladsoppa här ovanför. Det var nog det bästa jag visste som barn. Ja...kanske var pannkaka ett strå vassare.
    Så har kan man ju hålla på hur länge som helst. Ha ha ha...
    Ha det gott tanter! Kram Åsa.

    SvaraRadera
  31. Nu börjar snålvattnet att rinna :) hoppas ni inte snöar bort idag alla tanter, kram

    SvaraRadera
  32. Jag kommer också ihåg gäddan... Men jag tyckte faktiskt att det var helt ok att äta den. Även om jag var väldigt kinkig med maten när jag var liten
    kram
    marie

    SvaraRadera
  33. Vad sägs om att skriva "Femtiotalisternas kokbok"? Roligt att läsa andras matminnen och lite lustigt att jag just nu och för ovanlighetens skull har risgrynspudding med russin i kylskåpet. Knaprigt smörstekt(färsk)sill med potatismos och mycket lingonsylt är fortfarande min älsklingsrätt. Åh vad jag blev sugen! Bäst att passa på för visst är sillen bäst i månader med r?

    Jag är fascinerad av gäddan, men hade nog inte velat äta den varken förr eller nu, tycker bäst om lite anonym mat som inte har ögonen kvar...

    SvaraRadera
  34. Hej hej! :o)

    Ett sånt matminne är mjukost som vi åt på Husmans knäckebröd. Till en början var det Raketosten vi hade. Senare blev det den mjuka, bredbara i tub. Så en gång kom pappa hem med en hel trälåda fylld med tomater. Något vi aldrig hade haft innan. Som vi åt tomater alltså! Nästan så det kom ut genom öronen ;o) Kan än idag tycka att det är så vansinnigt gott med tomat och mjukost på hårt bröd. Då vaknar det där smak och doftminnet från barndomen till liv :o)

    Gädda åt vi också ganska mycket. Och i en väldigt underlig "kombo" dessutom. Vår gädda filéades och stektes. Och så åt vi den till ugnspannaka. Särskilt min syster var totalt galen i detta. Hon brukade äta till hon inte kunde sitta, utan blev till slut mer eller mindre halvliggande vid bordet. Som vi skrattat i alla år åt detta.

    Jag har aldrig testat de rätter du skriver om i inlägget. Låter spännande. Annars så är jag ganska bra på att då och då laga äkta gammaldags husmanskost. Som grytstek och hemlagat potatismos. Köttsoppa, rotmos och fläsklägg. Stuvade makaroner och köttbullar. Strömmingsflundra osv. Jag köper nästan aldrig halvfabrikat utan tillagar det mesta själv.

    Tack för fina matminnen här hos Tre Tanter!

    Ha det gott!
    Kram
    Monika

    SvaraRadera
  35. Glömde skriva att efterrätten oftast bestod av någon kräm,som tex rabarber eller hallon. Men allra oftast var det en kräm kokad av blandade torkade frukter som fanns i påse. Fy farao! Vad jag INTE gillade den!

    Blåbärsgröt fick vi ofta hos min mormor. Gröten kokades och hälldes upp i en stor porslinsform. Minns till och med att det var en Pyro, med brun dekor :o)

    Vilka minnen! :o)

    SvaraRadera
  36. I norra Ångermanland kokade mamma blåbärssoppa och gjorde sötklimp med cocos. Mitt absolut bästa efterrättsminne!

    SvaraRadera